Har laddat upp med popcorn och päronsoda, sitter som fastklistrad i soffan
och kollar på sista avsnittet av "Elvis i Glada Hudik".
Skrattar och gråter om vartannat. Dom är så härliga allihopa!
Tänk om man hade en dos av deras glädje, mod och självkänsla.
Dom tar livet med en klackspark. Det är så det ska vara.
Vi alla skulle nog må bra av en liten dos Down syndrom eller liknande.





















Underbara människor!