Tre timmar på jobbet, sex timmar ner i plånboken.

Måste jag vara halvt död för att få läkarvård?
Eller ännu värre; måste mitt barn i magen vara halvt död för att det ska hända någonting? Jag blir inte klok på den så kallade sjukvården!
Den ena överläkaren säger en sak och den andre inblandade överläkaren är nonchalant. Förstår inte att det kan gå till på det här viset.

Nåja, jag biter ihop, envis som man är (och mer än halvt död).
Dags för ett tre timmar långt arbetspass. Skönt med kortdag och dubbelt betalt. Solong!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

Din e-postadress: (publiceras ej)

Din blogg/hemsida:

Det här vill jag säga:

Trackback
RSS 2.0