Jag har varit ganska deppig sista tiden. Jag är så som person, hamnar i svackor och måste få vara där tills jag känner mig redo att resa mig upp igen. När jag menar deppig så innebär det alltså att jag är extremt trött och orkeslös, tålamodet är nästan obefintligt men de negativa tankarna finns det gott om! Tro mig, jag vill inte vara sån och jag har kämpat i flera år för att inte förbli sån. Kämpar fortfarande skall tilläggas!

Sen några dagar tillbaka har jag känt mig mycket gladare och livet känns inte längre lika "besvärligt". Usch, det måste låta hemskt det jag skriver? Få nu inte för er att jag är en elak, oengagerad och dåliga mamma för det är jag inte! Kanske att jag är en usel livskamrat stundtals men Viggo går det ingen nöd på, han drabbas inte.

Just idag pirrar det lite extra inom mig. Varför vet jag inte och jag behöver väl egentligen inget svar på det, jag är tacksam att jag känner så och nöjer mig med det. Jag försöker fokusera på positiva saker, sånt som får mig glad. Här följer några exempel:

Jag är otroligt glad och tacksam över min fina friska familj!
Glad över att se hur mycket Viggo gillar nya vagnen.
Glad över att vi beställt en ny och kanon fin soffa.
Glad över att det kommit snö, nu känns det ljusare och fräschare.
Glad över att Coldplay gjort låten "Paradise". Den ger mig lyckorus!
Glad över att jag kommit så långt i livet och över hur bra jag faktiskt har det!
Glad över att Viktor finns vid min sida, beundrar honom enormt mycket.
Glad över att jag packat flera flyttkartonger idag och det går lekande lätt.
Glad över att jag vågar vara en ärlig människa som inte förskönar allting.
Glad över att jag numera äter frukost, lunch och middag, skippar colan och dricker vatten.