För ett år sedan.


Torsdagen den 13 januari. För ett år sedan såg jag ut såhär, sprickfärdig!

Senare samma dag åkte jag akut in till Akademiska sjukhuset - jag domnade bort i händerna, ansiktet och svaljet, jag hade ingen kontroll på kroppen, min syn rubbades och jag fick svarta fläckar på synfältet. Jag mådde riktigt dåligt och kunde knappt stå på benen.

Läkarna trodde att det var havandeskapsförgiftning. Flera prover togs och många undersökningar gjordes. Jag blev inskriven på bb och skulle stanna över helgen till att börja med. Det visade sig att mina blodplättar inte klibbade ihop och tillverkningen av nya var dålig. Ingen visste varför. Jag var mycket klen och tanken på en förlossning i det skicket fick mig att gråta. En igångsättning var aktuellt, nästkommande vecka, men det behövdes ju inte...


04.55 gick startskottet!

Aldrig förr har jag blivit så glad när jag blivit blöt om fötterna...

Incheckad på hotell Akademiska i bb sviten, med utsikt över slottet.

Hej kära vänner!

Några av er har uppmärksammat att jag inte uppdaterat på ett tag och funderar om pyret är född. Svaret är nej, tyvärr inte! Men jag är inlagd och kommer förmodligen att vara det fram tills jag är förlöst.

För att göra en lång historia kort - jag vart jätte dålig igår och misstanken om havandeskaps förgiftning va stor. Det finns vissa tecken som tyder på att jag har det men det verkar ändå bli uteslutet. Jag har nedsatt antal blodplättar och nu utreder läkarna varför. En igångsättning är på tapeten så att säga men än så länge avvaktar vi. Det bästa vore såklart om förlossningen får ske naturligt.

Vid en undersökning imorse visade det sig att livmodertappen är mjuk och jag va då öppen cirka två cm. Jag har gjort flera CTG kurvor som visar regelbundna förvärkar, den starkaste uppmättes till 75. Hoppas att värkarbetet tilltar och att bebisen vill komma ut till oss snart! Jag är less och vi längtar efter bebisen!

Nu mår jag bättre och det är nog mycket tack vare några påsar dropp och sömn. Om läget inte förvärras under natten så får jag permission imorgon. Hoppas så innerligt att jag får lämna avdelningen några timmar för jag blir knäpp av att bara ligga här och vänta! Min raring till sambo kom hit med datorn och fixade internet till mig tidigare ikväll. Guld värt, liksom han! 

Det börjar bli överfullt på både förlossningen och BB så jag ska strax bli flyttad till ett annat rum och dessutom få dela det med en annan oförlöst tjej. Om jag ändå kunde få ha ett eget rum... Solong!

280 dagar är numera 9!

En graviditet varar i ungefär 280 dagar.
280 dagar, det låter så otroligt mycket! Jag kommer så väl ihåg de första månaderna av graviditeten - jag mådde pyton och jag tyckte att veckorna gick i snigelfart. Hur skulle jag orka ta mig igenom alla dessa veckor?

Huxflux så va nedräkningen tvåsiffrig, mindre än 100 dagar kvar. Innan jag ens hann blinka va nedräkningen nere på 50 dagar. Och från och med dom dagarna har det gått i rasande fart, jag hinner inte med! Jag har inte känt mig stressad inför förlossningen, vi har förberett allt i god tid så dagarna får gärna ticka på i raskt tempo. Men ju närmare vi kommer dessto mer nervös blir jag inför förlossningen! Vissa dagar är jag cool lugn och känner mig redo, andra dagar livrädd och frågar mig själv 'va fan har du gett dig in på, din idiot?!'.

Lite väl sent påtänkt, nu är det bara att bita ihop. Idag tar vi nedräkningen till nästa nivå, ensiffrigt - 9 dagar kvar till BF! Är det inte läskigt att tiden går så fort?!

Kuckelimuck meducin!

Home sweet home! Efter fyra timmars flängande i sjukhus miljö så är det skönt att komma hem och bara vara. Soffan ser så inbjudande ut idag!

Dagen började ju med ett besök hos barnmorskan. Hjärtljudet låg på 140 och magen 33 cm, liksom förra gången. Oförändrade siffror alltså. Nästa tid hos barnmorskan är 25 januari men förhoppningsvis slipper jag det besöket, hoppas att lillen har kommit innan dess!

På bedömningsmottagningen fick jag lämna prover och diskutera med en läkare. Vet inte om jag vart så mycket klokare av det? För det första så pratade hon i gåtor och körde med dubbelmoral och för det andra lät hon som Mumin mamman. Jag ska tillbaka dit på tisdag nästa vecka för en uppföljning. Sitter i en rävsax, dom alternativa lösningarna som finns (behandling med mediciner och kejsarsnitt) är inte lämpliga - medicinering för Crohns bör undvikas under graviditeten samt att dom inte vill medicinera för att jag inte fått någon diagnos fastställd ännu. Vid ett kejsarsnitt är risken stor att magen blir sämre efteråt.

Så summa summarum, det är bara att bita ihop och göra allt jag kan för att försöka samla ork och energi. Som om jag inte redan gör så gott jag kan? Läkaren ordinerade vila, energidryck och godis. Kuckelimuck meducin = världens bästa medicin! Skulle jag bli ännu sämre så lägger dom in mig med dropp. Varför inte göra det nu undrar jag? Måste man bli jätte dålig, är det inte bättre att förebygga redan nu när jag 'bara' är dålig? Jag blir inte klok på det här...

Dags för ett besök hos barnmorskan och därefter bedömningsmottagningen.


God morgon!

Nu klockan 08.00 är det dags för ännu ett besök hos barnmorskan, rutinkontroll. Jag ska sedan vidare direkt till Akis och bedömningsmottagningen på specialist mödravården. Min mage krånglar väldigt mycket sen en vecka tillbaka vilket innebär att jag blir näringsfattig och väldigt trött. Nu när det är så nära inpå förlossningen så vill man ju ladda så mycket som möjligt med ork och näring men för mig blir det alltså tvärtom. Förmodligen sätter dom ett dropp och sen får jag åka hem. Men det är bara en gissning. Återkommer när jag vet lite mer.


Ha en bra dag! Kram från mig och pyret.


110111, perfekt födelsedatum!

Önskar att vi hade ett badkar. Det skulle inte vara så dumt att krypa ner i ett varmt bad med massor av skum eller en härlig badboll. Jag skulle tända massor med levande ljus och ligga i vattnet tills dess att jag såg ut som ett russin. Man saknar oftast det man inte har. En varm dusch är inte helt fel heller...

I natt har jag sovit som en kratta men är ändå pigg sen två timmar tillbaka. Önskar att jag kunde somna om och sova några timmar till men kan verkligen inte! Frukost och läsning står på tur närmsta timmarna.

Igår kväll runt 21.00 fick jag regelbundna men ganska lindriga förvärkar. De höll i sig i flera timmar med cirka 7-10 minuter i mellan. Jag försökte att inte tänka på det, vill inte hoppas på för mycket (jag är ju inställd på att gå över tiden för att inte bli besviken). Men såklart är det svårt att låta bli, man hoppas ju så innerligt att det ska sätta igång! Och det är ju dessutom är det ju ett datum jag gärna vill att pyret ska komma, 110111. Nu har jag inte längre regelbunden värk men känner av 'nånting' hela tiden. Ge mig smärta, jag är redo!

Nåja, jag ska som sagt inte tänka så mycket på det men hoppas kan man ju alltid göra! Vad är en groda utan ben? Hopplös!

Kom igen nu! Va med och gissa på pyrets ankomst datum!



Det börjar närma sig ankomst, endast 14 dagar kvar till BF!
Dra till med en gissning - ju fler som deltar, desto roligare!

Har du en blogg så länkar jag till den. Än så länge är 24 januari mest poppis att gissa på. Här hittar ni alla gissningar hitintills!


Besök hos barnmorskan i vecka 37+4.

Idag har vi varit till barnmorskan för kontroll.
Magen mätte 33 cm och hjärtljudet 140. Lillen följer sin kurva som ligger strax under 'normal'. Han ligger fortfarande fixerad men har vridit sig från höger till vänster sida med ansiktet och resten av kroppen. Knåpade även ihop ett förlossningsbrev samt vaccinerades mot influensan. Hoppas att jag inte blir dålig av sprutan, det har jag ingen ork till. Men med min tur och imunförsvar så...

Nu är vi vrålhungriga här hemma så jag ska fixa tacos. Smarrigt smarrigt!

Förvärkar, aj aj aj! Är det någonting på gång?

Vilken hemsk natt, har knappt kunnat sova någonting alls! Molvärken som kom och gick under gårdagen vart mycket kraftigare och tätare under sena kvällen samt ett kraftigt tryck nedåt. När den va som värst va det ungefär 10-15 minuter i mellan. Nu har jag fått en liten föraning om vad som väntas. Förmodligen va det där ingenting, en liten fis i rymden bara, men när det väl höll på så tyckte jag att det gjorde jätte ont och jag kräktes nästan av smärtan. Cirka 05.30 imorse klingade allting av och jag kunde sova några timmar.

Nu är det någorlunda lugnt igen. Lillen hickar och jag har en konstant ilande molvärk som ibland förstärks med en sammandragning. Vad tror ni, är det någonting på gång?

Läser man i olika forum så verkar det vara väldigt olika - en del föder inom ett dygn och andra kan känna den här värken i flera veckor innan bebisen kommer. Nåja, det är väl bara att avvakta, kan inte göra så mycket mer tyvärr. Jag säger som jag sa till min vän Sandra "Det får gärna sätta igång nu men gör det då 'på riktigt', inget halv dant tack. Allt eller inget!".

Ni har väl inte glömt att lämna en gissning?





Här hittar ni alla gissningar hitintills!


GBS positiv! Någon som har erfarenhet av det?

Fick för en stund sen ett samtal från sekreteraren på spec.mödravården. När jag va på tillväxtkontroll sist så togs ett odlingsprov. Läkaren tänkte först inte skicka in det eftersom att hon inte trodde att det skulle visa någonting men eftersom att det redan va taget så kunde hon lika gärna skicka in det för säkerhets skull sa hon. Väldigt konstigt sagt anser jag!

Nu har i alla fall provsvaret kommit och det visar att jag är GBS positiv.
Jag har aldrig hört talas om det förut och frågade ju såklart va det är för någonting. Sekreteraren kunde inte svara på det, den enda informationen hon hade till mig va att det finns penicillin att hämta på apoteket och att jag måste börja behandlas redan idag, viktigt!

Efter många om och men så har jag nu fått prata med en barnmorska som förklarat va GBS innebär. Jag vet inte om jag vart så mycket klokare av det. Hon rådde mig till att googla på det och läsa det som står. Tack för den du! Fick även veta att jag kommer att få ett antibiotikadropp vid förlossningen, helst direkt efter att vattnet har gått.

Jag är jätte besviken på hennes dåliga information och hennes nonchalanta sätt.
Tur att det finns forum och bra informations sidor! Jag ska ta upp det här med min barnmorska vid nästa träff. Läser man om komplikationer osv så känner jag mig inte alls trygg och lugn!

Är det någon som har erfarenhet av detta?
Dela gärna med er av info och hur det drabbade dig! Vart bebisen smittad eller uppstod några andra komplikationer?

En månad kvar till BF. Gissa pyrets ankomst datum!

Liksom så många andra gravida bloggare så gör även jag en lista där vi kan gissa pyrets ankomst. Det är en rolig grej och jag hoppas att så många som möjligt vill vara med och gissa på ett datum!



Det ska bli spännande att se vem som kommer närmast, eller kanske till och med lyckas pricka rätt dag! Lämna en kommentar med namn och vilket datum du tror att grabben behagar att titta ut.
Vill du vara riktigt avancerad så slå till med en gissning med både datum och tid. Har du en blogg så länkar jag till den. Uppdaterar listan dagligen. Kom igen nu, lämna en gissning!

Och såhär gissar vi:

4-5 januari - Catrin

8 januari, kl. 04.00 - Moster Melissa

9 januari - Anonym. Vem är du? :)

10 januari - Sandra

11 januari - Farfar Mats

12 januari - Mervi

13 januari, kl. 10.37 - Morbror Dennis

14 januari - Sandra

14 januari - Jossie

17 januari, nattetid - Magnus

18 januari - Erika

18 januari - Helena

19 januari - Sara

19 januari -
Therese

19 januari, på morgonen - Anette

20 januari -
Tina

21 januari - Pappa Viktor

21 januari -
Carolina

22 januari, kl. 21.30 - Malin

22 januari - Farmor Helena

22 januari - Sara Duuude

23 januari - Plastfarmor Maggan

23 januari - Marie

23 januari -
Malin

23 januari - Michaela

24 januari - Linda

24 januari - Elin

24 januari - Frida

24 januari - Cherie

24 januari - Emma

25 januari - Marina

25 januari -
Flisan

25 januari - Jessica

26 januari - Lina

27 januari, kl. 08.07 - Angelica

29 januari - Micha

30 januari, kl. 20.30 - Mormor Lena

30 januari - Voukko

1 februari - Mamma Caroline (har svårt för att bestämma sig för ett datum)

4 februari - Emelie B


I´m a blonde bimbo girl, in a fantasy world... not!

Jag längtar verkligen tills dagen då jag kan börja sola solarium igen!
En kvart, en gång i veckan, gör så gott! Jag mår så mycket bättre när jag har lite färg i ansiktet. Den så kallade färgen jag har nu skulle jag beskriva som vit, på gränsen till grå, med röda fläckar. Min hy som vanligtvis är super fin är numera katastrof!

Nej just nu känner man sig inte som någon Barbie docka...
Har nog aldrig känt mig så ful som jag gör nu. Är så less på min egen spegelbild! Läste nånstans att det är vanligt att gravida kvinnor känner sig attraktiva och vackra under graviditeten. Jag kan inte minnas att jag gjort det under någon period av min graviditet?

Hur känner ni andra gravida? Vackrare än innan graviditeten, mindre vacker eller ingen större skillnad?

Tillväxtkontroll i vecka 34+5.

Idag har jag och Viktor varit på en tillväxtkontroll och sett lillgrabben med ultraljud.
Allting såg jätte bra ut. Han blir förmodligen en lite mindre bebis än 'normal bebisarna' på 3.5 kilo. Just nu väger han ungefär 2450 gram ♥

Jag kanske borde köpa lite mer kläder i storlek 56 ändå?

Undrar om pyret kommer tidigare än BF datumet?

Förresten, jag glömde att tala om vad barnmorskan sa idag.
Pyret ligger fixerad och långt ner. Hon tror att han kommer att komma tidigare än BF datumet men påpekade att det inte alls behöver vara så. Personalen på förlossningen sa samma sak tidigare i veckan... Dessutom är min livmodertapp lite kortare än va den normalt är i dessa veckor.

Jag har sagt till honom att han inte får komma innan årsskiftet.
Dessutom så vill jag att det blir ett lätt födelsedatum så han har följande dagar att välja på:


Nästan 20 kilo upp...

Det vart inget förlossningsbrev skrivet idag pga dator haveri på vårdcentralen. Men när jag tänker efter så tror jag inte att jag har så mycket att tillägga utöver det barnmorskan skriver. Jag tar det som det kommer, man har ju inte en susning om hur förlossningen kommer att bli!

Magmåttet mätte 30 cm och hjärtljudet 146.

Passade även på att väga mig och jisses va ovant det är att se så pass höga siffror på vågen! När jag skrev in mig vägde jag runt 47 kilo, nu visar vågen 64 kilo! Inte så konstigt att jag känner mig tung, svullen och får ont i benen - det är nästan 20 extra kilon jag bär omkring på! Jag och Viktor väger nästan lika mycket... men jag hakar inte upp mig på några siffror. I början av graviditeten gick jag ner i vikt och det är ju inte bra. Viktigast är att pyret mår bra ♥
Jag frågade barnmorskan om jag borde börja oroa mig över att jag gått upp för mycket och det tyckte hon inte. Hon anser att det mesta av viktuppgången är vätska och magen och inte en massa 'överflödiga extra kilon'.

Mina prover visade inga vidare värden så imorgon ska jag ta nya prover för att dubbel kolla om dagens värden verkligen stämmer. Förmodligen blir det några fler järninjektioner också kommande veckor. Är så glad att dessa järninjektioner finns, vet inte hur jag skulle orkat utan dem!

Kvällsmys med vovven och bebben.

Jag och Elsa ligger i soffan och spelar melodin från speldosan för pyret.
Har läst att bebisarna känner igen ljud och röster från tiden i magen även när dom är födda.
Jag tänkte att han kanske kommer att känna igen melodin och förhoppningsvis känna ett lugn när han hör den. Det är ju värt ett försök. Elsa tycker att det är spännande med pyrets kläder och leksaker, helst av allt vill hon lägga beslag på dem och gömma dem i sin korg.







Det börjar bli dags för ett besök hos 'hemska tant Mia' för en klippning tycker matte men om Elsa får bestämma så är hon hellre långhårig, hon hatar att bli klippt!

"Borta bra men hemma bäst". Sjukan är aldrig bra, skönt att vara hemma igen!

Äntligen är jag utskriven från sjukan och hemma igen!
Jag ogillar verkligen sjukhus miljön. Skönt dock att vara i trygga händer men nu är läget stabilt och allt under kontroll och då är det såklart skönast att vara hemma.

Jag tog ett snack med lillen i magen igår kväll, talade om för honom att jag inte är redo att bli mamma ännu och att han ska ligga kvar i magen några veckor till och växa på sig. Han verkar lyssna på sin mamma för han har inga planer på att komma ut. *Peppa peppa, ta i trä*

Förmodligen så har en bit av moderkakan lossnat, därav blödningen.
Nu är jag ordinerad vila, vila, vila fram tills förlossningen och får inte göra några tunga lyft eller ta för raska långa steg. Nästa vecka ska jag på en tillväxt kontroll och ska då även undersöka moderkakan och livmodertappen för säkerhets skull.

Det som hände i söndags va verkligen otäckt! Jag är så glad och tacksam över att det inte va något allvarligt. Ännu en gång vart jag påmind om att livet kan förändras på bara några sekunder, att man inte ska ta saker och ting för givet. Som tur är så behövde vi inte genomlida något tragiskt men jag fick mig en tankeställare...

Mot förlossningen!

Efter en minst sagt plågsam natt med sammandragningar, ett tryck nedåt och kraftig "mensvärk", svettningar, mardrömmar och oräkneliga toabesök är jag nu på benen och redo inför dagens bravader - ett besök på förlossningen.

Besöket sker i samband med föräldrar utbildningen.
Vi har ju redan varit på förlossningen en gång i samband med att lillgrabben kände för att busa lite med oss men det här besöket är en förberedelse inför den kommande förlossningen.
Vi ska gå igenom olika smärtstillanden bland annat. Jag tycker att det ska bli jätte intressant och känner ett lugn av att få åka dit innan det är dags. Jag tror dock inte att Viktor och jag delar den uppfattningen, han vart jätte nervös av att se en förlossningsfilm igår så hur ska det då gå idag? Haha, stackarn! Det är tur att det är jag som får sköta det mesta när det väl är dags.

Till er gravida, hur känner eran partner inför förlossningen?


Tidigare inlägg
RSS 2.0