Att förklara en känsla eller en händelse är svårt, tycker jag. Tidigare ikväll inträffade någonting så fantastiskt underbart! Mina ord kan inte förklara bra nog hur fantastiskt det faktiskt var. Men jag bär med mig minnet och känslan. Just den stunden kommer jag nog för alltid att minnas och den lycka jag kände kan jag leva länge på ♥

Viggo och jag satt på golvet tillsammans. Viggo hade en kort stund innan varit väldigt kinkig och ledsen så jag försökte trösta och lugna honom. Helt plötsligt krälade han sig upp på min mage, la sig tillrätta och blev cool lugn. Han tittade mig djupt in i ögonen och la sin panna mot min, gnuggade pannan och log. Vi fortsatte sen att ha ögonkontakt. Det såg ut som att han försökte säga mig någonting. Tårarna började rinna på min kind, jag blev så rörd och mitt hjärta svämmade över av kärlek. Viggo la då sin lilla hand på min kind. Försökte han att trösta mig?

Han la sen ner sitt huvud på min bröstkorg och låg sen tyst och stilla. Efter en stund drog han en djup suck, en lättnandes suck. Vi gick då upp till sovrummet och han somnade direkt i min famn, med ett leende på läpparna...


Älskade barn! Om du bara visste hur mycket jag älskar dig!